Linneaswedenmark's Blog

NU FLYTTAR VI WOHO

linneaswedenmark — Fri, 14 Jan 2011 17:03:54 +0000

Kära Läsare!
Jag har fyllt 20 år, och tycker det är dags att flytta nu.
Jag hoppas ni kommer och hälsar på, för om ni inte gör det, om jag ser att ni försvinner,
att du slutar höra av dig, inte skrattar åt mina skämt längre..

Precis som alltid när man flyttar är det lite oordning.Gamla saker och bilder finns kvar, det kanske känns att man behöver en ny tapet. Men kom med ändå.

Jag kommer INTE skriva mer på denna blogg, så ring era föräldrar och pojkvänner och be dom ändra adress också.

Nya adressen är WWW.LINNEASWEDENMARK.SE

Bli smal snabbt.

linneaswedenmark — Thu, 13 Jan 2011 19:13:20 +0000

I sexan kommer jag ihåg att en kompis spydde upp maten första gången. Då är man alltså 11 eller tolv år. Varför skriver jag om det? Jo, en ny rapport visar att dubbelt så många unga tjejer (18-24) är underviktiga som överviktiga. I resten av samhället ökar övervikten.

Och folk verkar förvånade?

Man vet ju att det är dålig disciplin och onyttigt att äta pommes och titta på tv. Man får dåligt samvete, eftersom man vet att man Borde motionera istället, man är bara för lat. För att inte få dåligt samvete börjar man motionera. Sedan börjar man motionera varje gång man äter något onyttigt. Sen slutar man helt äta onyttiga saker, men fortsätter träna. Sen slutar man äta frukost. Och folk säger ”fan vad snygg kropp du har fått!” och ekorrhjulet är igång. Och ingen vet vart i den här kedjan gränsen går för en ätstörning.

Alla tjejkompisar jag har, inklusive mig själv såklart, har klagat på sin vikt. Allt från skämtsamma kommentarer om att man är ett fetto, till maniska springturer. Allt från dieter där man äter 4 ägg och 8 koppar kaffe per dag, till att man inte äter skollunchen.
Men ingen skulle nog säga att man har en ätstörning.

Och man kan fråga sig vart gränsen går. Är det när man börjar spy upp mat, eller är det när man får dåligt samvete och måste springa för att äta pommes? Är det när man inte äter alls, eller när man tänker på att ”nu åt jag något onyttigt”?

För 3 år sedan var jag 1.70 lång och vägde 46 kilo, alltså nästan tio kilo mindre än idag. Sunt? Nej. Skulle jag säga att jag hade en ätstörning? Nej, jag var bara för sönderstressad för att kunna äta. Skolsyster sa ju åt mig också att det är ju nyttigt att jag väger lite mindre eftersom så många andra är överviktiga. Alltså ”Duktig = smal, dåligt = att bli tjockare, trots att det betyder normalvikt.” Efter ett tag fick jag lov, slutade vara sönderstressad och började äta. Och the crazy world snurrar på.

Hemma bäst.

linneaswedenmark — Thu, 13 Jan 2011 12:11:51 +0000

Vaknar 07.30 och inser att jag stängt av alarmet och sovit en halvtimme för länge. Kastar mig upp, ger hunden mat, tar en ipren som jag sväljer med samarin och kaffe. Det är becksvart ute.
Packar ner sminket för att kunna sminka mig på vägen. Äter lite havregryn och springer till bussen för att vara på möte hela dagen.

Och på bussen känner jag – äntligen är jag hemma på riktigt. Misstänker att det inte är riktigt normalt.

Hellre jobbig än ihålig.

linneaswedenmark — Wed, 12 Jan 2011 17:06:53 +0000

Det är inte svårt att bli någon annan. Man kan välja att åka till andra sidan jorden, till sommaren. Man kan välja att prata mer om MTV än om facket, och man kan välja att hålla käft när killen man tycker är så trevlig pratar illa om invandrare.
Det är inte svårt alls att ses som den blonda roliga svenska tjejen, istället för den blonda svenska tjejen som blir arg. Det är tom ganska skönt.

Problemet var ju bara att jag aldrig kunde hålla käften i Australien. Varenda taxi-chaufför i Cairns startade jag en diskussion med om facket. En gjorde jag inte det med, utan frågade istället hur det var att bo i Cairns. Tänkte vara normal. Han sa att det var bra men att han hatade alla politiker. Jag sa att jag tog det som en förolämpning, och sen blev det inte enklare att vara tyst.

De flesta i Australien var inte med i facket. Men sen, innan Harry Potter-premiären, började jag prata med en vaktmästare som jobbade på gallerian, och han var med i facket. Han förklarade att när han och hans f.d jobbarkompisar inte fick betalt som de skulle ville han göra något, säga ifrån, men arbetskompisarna fegade ut i rädsla för att bli sparkade. Han blev då sparkad medan jobbarkompisarna vek sig.

Efter bion stod han med några jobbarkompisar, pekade på mig, vinkade och sa – där är den politiska tjejen! Vinkade tillbaka och tänkte att det är så jävla mycket skönare än att vara den glada blonda tjejen som skrattar med när folk är dumma i huvudet.

Därför ska det bli extra skönt att börja jobba för Sveriges bästa, flitigaste, skönaste och smartaste SSU-distrikt igen nästa vecka! För om vi inte vill ha det som i Australien måste man göra något, och det är precis vad vi ska göra.

Blottaren

linneaswedenmark — Wed, 12 Jan 2011 07:45:35 +0000

Inatt kring 03.00 började min hund gnälla och behövde gå ut. Vad gör man? Skjuter henne och somnar om? Nej , man kliver upp ur sängen och går ut. Det här med jeans mitt i natten har aldrig varit min grej, så jag kastar på mig en klänning och tänker att jag tar min tjocka vinterjacka, jag ska ju inte vara ute så länge. Väl ute träffar jag en bekant som är på väg från en efterfest. Han tittade lite konstigt på min jacka tyckte jag, men han var är ju full. Vi småpratar lite och jag säger att det är kul att träffa folk ute såhär mitt i natten. Han skrattar inte, men undrar vad jag gör ute. Jag orkar inte förklara utan säger bara att jag är ute med hunden. Han ser ännu mer tveksam ut, men jag säger hejdå och går in.

När jag kommer in och kollar i hallspegeln inser jag att jag ser ut som en blottare. Klänningen syns inte under jackan, utan det ser ut som jag går omkring naken mitt i natten, iklädd en svart kappa och ”är ute med hunden.”
Sa jag btw att han pluggar till psykolog? Tror han har någon att analysera nu.

”Kul att träffa folk mitt i natten heheheh”

Paulo Coelhos hemmafru

linneaswedenmark — Tue, 11 Jan 2011 14:20:36 +0000

Äntligen fick jag se populärmusik från Vittula. Det kan ju vara den bästa filmen som gjorts?
Vaknade upp förkyld, och hade en god vän på soffan i vardagsrummet. Mitt hemmafru liv är tillbaka. Jag bakar cupcakes och läser. Och läser lite till. En bok per dag. Igår var det Elva Minuter av Paulo Coelhos.

”Vi lär inte känna oss själva förrän vi når våra egna gränser, vilket är sant. Men det är också fel, för det är inte nödvändigt att lära känna allt om oss själva; människan är inte gjord för att bara söka kunskap utan också för att plöja jorden, vänta på regnet, plantera vetet, skörda kornet och baka brödet. Jag är två kvinnor: den ena vill ha all glädje, passionen och äventyret som livet kan ge. Den andra vill vara slav under rutinen, familjelivet, allt det där som kan planerat och uppnås. Jag är hemmafrun och skökan som båda lever i samma kropp och strider mot varann.”

home is whenever im with you

linneaswedenmark — Mon, 10 Jan 2011 01:03:36 +0000

Kul att du är hemma, säger alla och åker vidare på nästa äventyr
Och jag säger att javisst är det
och letar billiga biljetter härifrån.

En sommar på Jamska.

linneaswedenmark — Tue, 04 Jan 2011 21:42:45 +0000

Efter en hel dags filmtittande har jag nu insett att jag i sommar måste hyra ett hus i Jämtland för att bo i och isolera sig några veckor. Någonstans mellan ”Kim Novak badade aldrig i genasarets sjö” och ”Populärmusik från Vittula” förstod jag att det är då det händer saker, äventyren börjar där man minst anar dom. Säg att du ska ha en lugn sommar i Jämtland där man ska läsa&bada – och det kommer sluta med att det blir ett äventyr, har jag lärt mig idag. Se detta som en idol-audition, en kontaktannons där jag kanske söker just dig. För nu måste jag hitta någon som både vill göra det här, och som jag står ut med. För det vore lite jobbigt att äventyret under sommaren är att jag dödar
personen jag åkte dit med för att den smaskar.

Kriterier för sökande.
1. Du måste veta när det passar sig att vara tyst.
( I klartext, snacka inte så jävla mycket. )

2. Du ska helst kunna döda saker.
( Med saker menar jag insekter. Om du tycker det är barnsligt att vara rädd för spindlar
kan du lika gärna sluta läsa denna blogg.)

3. Du ska tycka om mat.
( Kan inte förklaras tydligare. )

4. Du ska inte ha några synpunkter på att jag ligger på en filt och läser tre dagar i rad,
eller tittar på film även fast solen skiner.

Kontakta mig. Galningar, gifta äventyrslystna män 40+ och skåningar behöver inte göra sig mödan!

I en småstad i mellersta sverige.

linneaswedenmark — Sat, 01 Jan 2011 13:54:54 +0000

Varje examensdag vaknade jag av att pappa gav mig frukost på sängen, vaniljglass med lösviktsgodis i. För den dagen fick jag bestämma frukost. Sedan klädde jag på mig de nyinköpta kläderna mamma och jag köpt, sa hejdå och gick till kyrkan för att ha genrep.

Någon timme senare sjöng vi Den blomstertid nu kommer för full hals, och alltid satt mamma och pappa där och tog kort och jag vinkade från scenen även fast man inte fick. Efteråt hade mamma tårar i ögonen och man fick blommor och pappa kramade en och sa att nu blir det examensfika.

På sommarloven blev det kanske bilsemester till Norge, eller till stockholm. Gemensamt med alla lov var att mamma och pappa alltid frågade mig vad jag ville göra.
- Skaffa hund, sa jag jämt.
När jag fyllde tolv fick jag min Fanny. Just nu ligger hon bredvid mig i sängen och sover, hon verkar tro att om hon släpper mig ur sikte försvinner jag till andra sidan jorden igen.

Skolan började, och mamma följde med på klassresor och pappa var klasspappa. Jag behövde inte vara på fritids eftersom mamma jobbade kväll, men jag ville umgås med mina kompisar så de skrev in mig där ändå, för att jag ville. I trean fick jag min första läxa, då kom pappa med en stor påse godis och sa att man ska ha roligt när man pluggar också. Och alltid frågor om vad vi gjorde i skolan, om jag haft en bra dag, om jag fick bra mat. En gång fick jag ingen glutenfri semla på semel-dagen i skolan. Då minns jag att pappa blev arg, en av få gånger jag sett honom arg. På lucia senare samma år fick jag gå ner till skolköket och hämta tre glutenfria lussekatter, bara till mig.

Det låter idylliskt, eller hur? Världens mest skyddade uppväxt. Fantastiskt ovanligt, har jag förstått när jag blivit äldre. På Actionaid kan man skänka pengar till ett hem för flickor som blivit utsatta för psykiskt eller fysiskt våld i Guatemala. Gör det!

Jul 2010

Jet lag 08.00 Östersund

linneaswedenmark — Sat, 01 Jan 2011 08:01:24 +0000

Nyårsafton, 20.00, knackade jag på mammas dörr och gav henne nästan en hjärtattack. Jag skulle ju vara i Australien. Men vi tog ett flyg, och 38 timmar senare steg jag av tåget i Östersund, i högklackat, och upptäckte hur mycket kallare snö är än sand. En meter snö, och en mamma som efter chocken matar mig med potatisgratäng och julgodis och bäddar ner mig.

Och på Arlanda får jag ett sms som frågar när jag kommer tillbaka till din stad, när vi ses igen. Jag svarar Sorry, men jag landade precis i sverige. Och kanske fick jag sista ordet i historien om oss.

Och det här är det enda som plågar mig:
Helt och fullt kan du aldrig bli min